Archive for the 'skolutveckling' Category

19
Feb
11

Framtidsvisioner

Filmklipp med framtidsvisioner kan vara inspirerande och väcka eftertanke. Jag minns Microsofts vision av framtidens ökade produktivitet med bättre verktyg som de visade upp i detta 5-minutersklipp i april 2009. Sevärt.

Detta var alltså för nästan två år sedan och det är mycket touch, många olika enheter som användaren använder för att arbeta med samma information. Det är väl åt det hållet vi är på väg?

För en vecka sen släppte Corning, ett glasföretag, det här klippet med sin framtidsvision.

Ännu läckrare än Microsofts klipp (tycker jag) samtidigt som det finns många likheter. Här är det mindre fokus på olika enheter utan snarare att allt runt omkring oss kan bära information och kommunikationsverktyg. För den som vill läsa mer om detta, så kallas det ubiquitos computing. Ett begrepp som funnits med länge.

Idén att allt vävs samman och att individer kan nå information och kan kommunicera via flera medel handlar väl i grund och botten om att vi vill lätt kunna använda de digitala verktyg vi idag är mer och mer vana att omringas med. Det är inte plattformen vi arbetar på eller verktyget vi arbetar med som är det viktiga. Det är funktionen eller upplevelsen som vi är ute efter.

Idag är det självklart att man kan skicka och ta emot e-post både i telefonen och på datorn. Varför inte i TVn, på köksbordet eller badrumsspegeln?

Samtidigt så saknar jag flera saker i dessa framtidsvisioner. Kommer vi i framtiden verkligen åka bil som kvinnan i Cornings video? Miljötänk kommer förhoppningsvis vara än mer påtagligt i framtiden.

Och förra årets stora hit, Kinect från Microsoft, kommer lära oss mycket om interaktion med gester och rörelser de kommande åren. Allt kanske inte kommer vara touch?

Slutligen måste jag säga något om skolutveckling kopplat till detta. Min förhoppning är väl att även i skolans värld kommer vardagen bli mindre uppdelad och mer sammanvävd. Precis som våra tekniska visioner talar för att det är informationen, kommunikationen och upplevelsen som är det viktiga och inte verktyget eller plattformen så hoppas jag skolan kan se det på samma sätt. Att skolan inte sitter fast i gamla mönster där industrimodellen med årskurser, 40-minuterslektioner, en lärobok per kurs, en kurs per lärare och en kurs per lektion ska regera. Skolan är så oerhört uppdelad och långt ifrån visionen av att allt är sammanvävt så som Corning visar upp det. Kan vi skapa en sömlös skola?

Jag hoppas det.

16
Dec
10

Morgondagens skola

Jag har lyssnat på Jan Björklunds anförande ett par tre gånger på Morgondagens skola, ett seminarium i två delar om skolans framtid och utveckling. Efter Jan kommer Dr Mona Mourshed som presenterar de viktigaste delarna ur McKinsey-rapporten hon varit med och författat. Mycket sevärt. Vi börjar med

Jan Björklund

Jan Björklund presenterar det han ser som sju myter i svensk skola. Sju aspekter på läraryrket som behöver tas upp till debatt. Tycka vad man vill om hans parti men här finns några guldkorn. Här kommer de kort

1. Lärarna i framtiden är inte lika viktiga

I framtiden ska eleverna lära sig söka kunskapen själva och lärarna ska vägleda. Detta blir möjligt för ny teknik ersätter de traditionella lärarna. Det tror Jan inte är sant. Lärarna kommer vara viktiga i framtiden, men attityden finns bland många och det ser han som ett problem.

2001 års avtalsrörelse: ”I framtidens skola så bör undervisning undvikas”

Jan Björklund: Vad är det för problembild man har av svensk skola om lösningen är att undervisning skall undvikas?

2. Ämneskunskaper är inte så viktiga längre

Fokus blir processen och inte ämneskunskapen. Betyg blir inte viktigt och det finns ingen poäng att mäta kunskapen. Det tror Jan är farligt och även om lärprocessen är viktig så är det inte det viktigaste. Elever måste komma ur skolan med goda ämneskunskaper. Se mina kommentarer på #6.

3. Det är inte så stor skillnad på förskollärare och gymnasielärare

Alla är lärare och lika. Denna attityd präglade 1985 och 2001 års lärarutbildningsreform. Samma yrke och därmed liknande utbildning. Där sticker Jan ut hakan och säger att ”lärarfacklinga behov har stått i centrum” för detta. Inte eleven eller skolans behov. Facket vill ge samma status till alla lärare och det har varit en drivkraft bakom att göra utbildningarna lika. Verkligheten är dock den att det är yrken med olika innehåll och deras utbildning måste avspegla detta.

4. Så fort det dyker upp ett samhällsproblem så ska det lösas i skolan

Kost, trafiksäkerhet och mycket mera är viktigt och skolan borde lösa det. Kan man tycka. Visst är det viktiga saker, men skolan kan inte lösa allt. Skolan måste få fokusera på sitt huvuduppdrag vilket är kunskap, för gör inte skolan det så gör ingen det.

Detta tror jag är en viktig anledning till varför vi har gott om frustrerade lärare och skolor som känner sig misslyckade för deras uppdrag är för stort. Allt kan inte lösas i skolan. Resten av vuxensamhället måste ta sitt ansvar och inte skyffla över det på skolan.

5. Begreppet ”lust att lära” är ett modeord som misstolkas ofta

Självklart ska skolor och lärare verka för att göra skolan rolig för att hjälpa elever ha lust att lära, men det får inte bli huvudfokus. Allt kan inte alltid vara roligt och det måste vi tillåta. Vi kan inte ha en skolkultur där elever bara gör det som de tycker är roligt.

Vissa kunskaper är för viktiga för att missa och det kan hända om man ständigt jagar det roliga.

6. Skolans resultat går inte att mäta eller utvärdera

De som tycker så tror Jan utgår ifrån att det är processen och inte ämneskunskaperna som är det viktiga (se #2 ovan). Och tycker man det så är det klart att man tycker att skolans resultat inte går att mäta eller utvärdera. Jan tror däremot att det är viktigt med utvärderingar för idén med utvärdering är att hitta de som behöver hjälp och stöd.

Här måste jag inflika att pedagogisk forskning på formativt förhållningssätt visar att man visst kan och bör mäta resultat i skolan. Forskningen säger däremot inte att betyg är viktiga.

Som en ytterligare liten parentes tänkte jag länka till Samir El-Sabinis artikel ”Lärarna blir bättre om eleverna tillåts ställa krav” om elevens dåliga rättssäkerhet och hur brist på krav på lärare sänker kvaliteten. Han efterfrågar tydligare styrdokument och han är nog inte ensam. Men om vi har stydokument så måste det ju ske mätningar för att se om de följs. Eller?

7. ”Jag tror att kommunaliseringen av skolan har varit ett misstag”

Detta skedde på 90-talet och en effekt är att olika kommuner har olika budgetar och mängden pengar som satsas på skolan kommer skilja sig från kommun till kommun. Detta leder inte till likvärdig utbildning genom hela vårt land. Inte bra. Läser man Metta Fjelkners ”Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan” så är detta, valfriheten i fel händer, en stor bov i dramat. Jag tror Zoran Alagic håller med.

Kommunen skapades på 1860-talet och dess uppgift har sen dess varit socialtjänst. Kommunalbyråkrater och socialtjänst är samma utbildning, socionom. Omsorgsperspektivet tror Jan förstärks pga den kultur som finns i kommunen. Detta på bekostnad av kunskapsperspektivet. Jag vet inte hur rätt Jan har men stödet för att ge staten huvudansvaret för skolan igen istället för kommun är stort i lärarkåren. Mycket stort. Jag undrar vad väntar Jan på?

Kommunaliseringen har bidragit till att sänka läraryrket status vilket är farligt. Läraryrket ska inte ha bra status för sin egen skull utan för elevernas skull. Titta vidare på Morgondagens skola där just detta visas när Dr Mona Mourshed går igenom McKinsey-rapporten ”How the world’s best-performing school systems come out on top”.

Avslutningsvis måste man säga att vårt land och vår del av världen möter en konkurrens vi inte tidigare sett. Jan pekar på detta och varnar för att vi inte får ta vårt välstånd för givet. Om vårt land skall vara framgångsrikt i framtiden behöver vi en framgångsrik skola.

19
Nov
10

Hur kan man göra riktig matte kul och mer tillgänglig?


Har nyligen tittat på Conrad Wolfram som gav talet Teaching kids real math with computers på TED i Oxford i somras. Jag tycker om tal som detta där man ifrågasätter, vänder och vrider på en metod samhället har och som ser ut på ett sätt bara för att den alltid gjort det. Tekniken springer iväg och metoderna halkar efter.

Matematik är ett av de (om inte det?) äldsta ämnen vi har. Conrad frågar ”Vad är matematik?” och ger fyra steg:

  1. Ställ rätt fråga
  2. Verkliga världen -> matematisk formulering
  3. Beräkning
  4. Matematisk formulering -> Verkliga världen (verifiering)

Jag håller med om stegen och vill du få dem mer utförligt förklarat så se videon.

Om matematiken nu har dessa fyra steg så undrar han varför vi lägger i princip all vår tid på att lära ut steg 3 till våra elever. Och jag undrar samma sak.

Today: 106 lifetimes learning hand-calculating

Elever spenderar enormt mycket tid i vårt utbildningssystem med att lära sig maskineriet inne i matematiken, själva beräknandet, som en dator är så väldigt mycket duktigare på. Vi gör det för hand med papper och penna för det var det som fanns när matematiken uppfanns. Och det faktum att vi fokuserar på beräkningsfärdigheten gör att vissa matematiska koncept hamnar långt ner på prioriteringslistan för de är svåra att beräkna. Koncepten är inte komplicerade, men beräkningarna är det. Så därför väntar vi.

Exempel. Min 10-åriga son tycker väldigt mycket om spelet League of Legends och det gör jag med. En mekanik som finns där (och i många andra spel) är critical damage och critical chance. Mekaniken bygger på procenträkning vilket inte ingår i svensk skola i fyran, men sonen förstår konceptet mycket väl ändå.

Själva beräkningarna kan han däremot inte klara av för hand, men konceptet går hem, och då kliar det i mina fingrar. Jag vill glutta på dörren in till en värld av matematik som han vill utforska men inte ”får” (eller kan) i skolan. Hade han fått det hade han med stor sannolikhet haft ett mycket större intresse för matematik. Ingenjörskonst hade blivit ett begrepp han redan vid sin unga ålder kunde börja förstå.

Vill vi att fler ska bli duktiga på matematik? Vill vi att fler ska bli intresserade av matematik? Stora pengar läggs på att väcka intresse för teknik och få tjejer att välja tekniska utbildningar. Jag tror att en enkel strategi är att göra matematiken mer tillgänglig tidig. Conrad har nog inte helt fel…

01
Nov
10

Tankar efter första dagen på Mötesplats Skola 2010

Det är vecka 44 och alla skolor töms på elever så personalen får tillfälle att sitta i skolbänken. Själv har jag spenderat dagen på Mötesplats Skola och lyssnat på intressanta föredrag.

Jag inser att skolan jag arbetar är på god väg. Jag själv är på god väg. Mina idéer om skolutveckling harmoniserar mycket väl med det som det pratats om. Det känns gott. Samtidigt så finns det gott om utrymme för förbättring och jag har många idéer. Ska bli intressant att höra kollegornas reflektioner efter imorgon som är sista dagen på mässan/föreläsningarna. Förändringsarbete måste ske tillsammans.

Vad jag tror? Vad jag vill? Om vi pratar skolutveckling så kan man sammanfatta det just nu i

  • pedagoger måste göra sina elever till medarbetare i skolan som arbetsplats
  • skolan måste vara en del av världen och världen en del av skolan
  • ny teknik måste vara en självklar del av skolan
  • målstyrt + formativt + ämnesintegrerat = sant

En video som sammanfattar vad jag vill ska hända med skolan är nog vilken som av talen från Sir Ken Robinson. Detta är en av favoriterna eftersom den inte bara har hans tal utan även ritade illustrationer.

När skolrevolutionen kommit så långt som Robinson talar om så blir nästa steg det som Seth Priebatsch talar om, att inte bara skapa ett socialt lager på världen utan även ett lager av spelmekaniker. Men det får bli ett blogginlägg för en annan dag.

07
Jul
10

Detta gäller inte bara för matte

Jag har länge gått i tankarna om hur man ska reformera skolan för att göra den bättre. Stackars obotliga optimeraren/entreprenören Niklas kan inte få tankarna och idéerna att sluta växa. Intryck kommer överallt ifrån.

Någon dag ska jag skriva ett inlägg om mina galna planer på hur (gymnasie)skolan ska totalrenoveras, men idag blir det bara ett litet smakprov för att inspirera alla mattelärare. Ni som inte undervisar matte ska titta ändå, för under denna Dan Meyers tankar och idéer ligger ett härligt sorts tänk som jag tror vi alla drar nytta av att ta till oss.

Först video ”Dan Meyer: Math class needs a makeover”

När jag tittat på videon för tjugotredje gången var jag tvungen att googla honom. Hittade hans blogg dy/dan och ojojoj vad mycket kul jag hittade där. Väldigt mycket. Detta är bara några russin ur kakan 🙂

Först en parentes. På tal om vad som är fel med skolan. Läs detta inlägg om hur elever ser på matte. Jag tror väldigt många elever ser på all skolundervisning på det sättet tyvärr. Eller vad tror du? Kan man applicera Dans tankar i detta inlägg på all undervisning för att göra den bättre? Det tror jag.

My students give math a wide berth. They treat math like it’s some kind of injured wolverine. Like, if you treat it just-so, if you come to class every day, keep your eyes low, and write your name neatly at the top of your homework, then it might let you sneak past it for a C-. If you attempt to engage the wolverine, though, it might kill you. Down that road lies pain, brother.

Nu russinen 🙂

Linear Fun #2: Stacking Cups är ju något man måste göra med eleverna. Massor med kul och äkta härlig problemlösning så som de ska vara: utmanande på ett sätt så den kryper under huden så man inte kan släppa den utan måste klura pilla och lösa. Mums!

Sen den absolut bästa och smaskigaste: How I Met Your Mother. Han sitter alltså och tittar på TV och blir inspirerad till en mattelektion som beskrivs i inlägget. Helt underbart! 😀

Det hela handlar alltså om att en tjej som är lite knäpp behöver vara lite snygg för att väga upp det. Är hon väldigt knäpp behöver hon vara väldigt snygg för att väga upp det. Helst ska en tjej vara lite knäpp och väldigt snygg och därmed hamna ”över linjen”. Dan skapar sedan en hel lektion kring detta med påhittade före-detta flickvänner som eleverna får räkna på. Suveränt!

Undervisning som handlar om problemlösning skall börja i det intuitiva samtalet och sedan kliva över in i det språk/verktyg som behövs för att ta sitt problemlösande till en högre nivå. Detta ska jag ta med mig till min undervisning nästa läsår.




Kategorier

Arkiv

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 1 annan följare

marten@twitter